Genrebild/montage
Ett uppmärksammat åtal mot en 22-årig arabisk hemtjänstanställd i Örebro har väckt starka reaktioner. Den arabiska mannen står åtalad för totalt 44 brott mot 13 äldre personer som han haft kontakt med i sitt arbete. Enligt åtalet ska han ha filmat vårdtagare utan deras samtycke, uttalat grova förolämpningar och i vissa fall även använt fysiskt våld. Flera av de utsatta ska ha haft demenssjukdom, vilket ytterligare förvärrar situationens allvar.
Händelserna beskrivs i åtalet som återkommande och systematiska. Filmerna ska ha hittats i en mobiltelefon i samband med en annan utredning om kränkande fotografering inom hemtjänsten. När polisen analyserade materialet identifierades den misstänkte som en anställd inom hemtjänsten i Örebro. Fallet har därmed väckt frågor om hur kontrollen av personal fungerar och hur sårbara äldre skyddas i sin egen bostad.
Snabbfakta om åtalet
| Åtalad | 22-årig hemtjänstanställd i Örebro |
| Antal brott | 44 |
| Antal drabbade | 13 äldre personer |
| Kränkande fotografering | 37 fall |
| Ofredande | 5 fall |
| Misshandel | 2 fall |
| Tidsperiod | 2024–2025 enligt åtalet |
Enligt åtalet ska mannen ha filmat de äldre personerna utan att de förstod vad som pågick. I flera fall ska han ha uttalat grova förolämpningar samtidigt som han filmade. I en sekvens ska han ha skrikit till en 92-årig kvinna att hon ”ser ut som en apa” och därefter sagt ”ät skit! hora!”. Han ska även ha gjort en slagrörelse mot kvinnan utan att träffa.
I ett annat fall ska en 86-årig kvinna ha blivit utsatt för ofredande när mannen sjöng högt, stängde av tv:n och uttalade sexuellt grova förolämpningar. När kvinnan bad honom lämna bostaden ska han enligt åtalet ha svarat provocerande och ifrågasatt vem som var starkast. Händelserna ska ha dokumenterats i filmer som senare hittats i utredningen.
Misstankar om fysiskt våld
Åtalet omfattar även misstänkt misshandel. En 98-årig kvinna ska enligt åtalet ha blivit fasthållen så att hon fick ont. Vid ett annat tillfälle ska mannen ha slagit henne med en plasthandske. Han ska också ha lyft henne i armhålorna så att hon hängde rakt ut innan han satte ner henne i rullstolen.
I bevisningen finns uppgifter från anhöriga som sett märken på kvinnans kropp. Kvinnan har senare avlidit. En annan vårdtagare, en 82-årig man, ska enligt åtalet ha utsatts för ofredande genom att kallvatten spolades över honom under dusch. På filmen ska mannen ha sagt att han skulle låta honom frysa.
Filmer som bevisning i utredningen
Det som gjort fallet särskilt uppmärksammat är att mycket av det misstänkta beteendet ska ha dokumenterats i film. Materialet ska enligt uppgifter ha skickats mellan personer och upptäckts i samband med en annan utredning. När polisen analyserade innehållet kunde den misstänkte identifieras.
Enligt åtalet handlar det om totalt 37 fall av kränkande fotografering. Flera av de äldre ska ha varit i en situation där de inte förstått att de filmades. Det innebär att handlingarna, om de styrks, inte bara handlar om bemötande utan även om integritetskränkningar i privata hem.
Den åtalade nekar till brott
Den 22-årige mannen har i polisförhör förnekat brott. Han har uppgett att det inte är han som syns på vissa filmer och i andra fall ifrågasatt översättningar av uttalanden på arabiska. Hans försvar har enligt uppgifter inte lämnat några kommentarer i ärendet.
Enligt bakgrundsuppgifter kom mannen till Sverige som ensamkommande 2015 och blev senare svensk medborgare. Han ska tidigare ha dömts till ungdomstjänst efter en misshandel som skedde 2020. Enligt förundersökningen anställdes han som vårdbiträde 2022 och fick tillsvidareanställning 2025. De misstänkta gärningarna ska ha inträffat under 2024 och 2025.
Frågor om tillsyn och ansvar
Fallet har väckt diskussion om hur kontrollen av personal inom hemtjänsten fungerar. Eftersom arbetet ofta utförs i den äldres hem finns begränsad insyn i vardagen. Anhöriga och arbetsgivare är beroende av förtroende, vilket gör att missförhållanden kan vara svåra att upptäcka i tid.
Det aktualiserar även frågan om vilka kontroller som görs vid anställning och uppföljning. I förhör har chef uppgett att belastningsregister kontrolleras, men trots detta ska de misstänkta handlingarna ha kunnat pågå under längre tid. Det gör att fallet fått större betydelse än ett enskilt åtal och blivit en diskussion om skyddet för äldre inom hemtjänsten.
Örebro kommun och ansvarig enhetschef Maid Prnjavorac
Fallet väcker även frågor om ansvar inom Örebro kommun och hur anställningen kunnat fortsätta trots misstankar. I uppgifter från förundersökningen framgår att enhetschefen Maid Prnjavorac hanterade situationen när misstankarna mot den anställde uppstod. Enligt uppgifter i materialet ska han ha sagt att arbetsgivaren inte kunde stänga av personen längre än en månad eftersom man inte visste mer om utredningen vid den tidpunkten.
Detta har blivit en central del av kritiken. Frågan som ställs är varför en person som utreds för så allvarliga misstankar tilläts återgå till arbete med äldre brukare. Kritiker menar att försiktighetsprincipen borde ha tillämpats och att skyddet för de äldre borde ha vägt tyngre än anställningsrättsliga överväganden. När en anställd arbetar ensam i människors hem blir konsekvenserna av ett felbeslut särskilt stora.
Att enhetschefen Maid Prnjavorac haft en central roll i beslutet gör att fokus riktas mot ledning och rutiner inom hemtjänsten. Diskussionen handlar inte bara om en enskild gärningsperson utan om hur organisationen agerade när misstankarna uppstod och om ansvarstagandet var tillräckligt för att skydda de äldre.
Kommer Maid Prnjavorac ställas till rätta och till ansvar?
Frågan om ansvar stannar inte vid den åtalade hemtjänstmannen. När uppgifter framkommer om att enhetschefen Maid Prnjavorac haft kännedom om misstankarna och ändå låtit anställningen fortgå under en period väcks frågan om även arbetsledningen borde granskas. I verksamheter där personal arbetar ensamma i äldres hem är ledningens beslut avgörande för säkerheten. Om varningssignaler inte leder till tydliga åtgärder kan konsekvenserna bli allvarliga.
Det är dock en sak att kritisera ett beslut och en annan att ställa någon till juridiskt ansvar. För att en chef ska kunna hållas rättsligt ansvarig krävs normalt att det finns stöd i lag, exempelvis tjänstefel eller arbetsmiljöansvar. Det innebär att det måste gå att visa att beslutet varit så pass felaktigt att det strider mot gällande regler eller att man medvetet bortsett från risker. Den typen av prövning görs i så fall genom särskild utredning och inte automatiskt i samband med brottmålet mot den anställde. Hur som helst verkar Maid Prnjavorac, likt bosnierna i juggekrigen, fegat ur och lämnat över till ny tillförordnad enhetschef. En s.k. kommun-timeout när man inte orkar ta ansvar för sitt jobb. Han sår säkert något nytt mångfaldsjobb någon annanstans när vindarna mojnat.
Samtidigt kan ansvar också vara organisatoriskt och politiskt (läs ALLA SKYLLER PÅ ALLA OCH INGEN STRAFFAS, STATEN KOMMER ALLTID UNDAN). Även om inget juridiskt ansvar utkrävs kan beslutet granskas internt och leda till kritik (som om det vore tröst för offer och anhöriga), förändrade rutiner eller personalansvar. För många anhöriga och berörda handlar frågan därför inte bara om juridik, utan om förtroende. När äldre människor utsätts i sitt eget hem väcks förväntningar på att även beslutsfattare högre upp i organisationen granskas och att det tydliggörs hur liknande situationer ska hanteras i framtiden.
Den arabiska mannen i fråga är svensk medborgare och kan alltså inte utvisas.
Om författaren
