Få händelser har skakat det svenska medielandskapet lika mycket som turerna kring Benny Fredriksson och det drev som riktades mot honom under metoo-hösten 2017. När den tidigare vd:n för Kulturhuset Stadsteatern senare tog sitt liv i Sydney våren 2018 förändrades hela diskussionen om svensk journalistik, ansvar och medielogik. I centrum för kritiken hamnade bland andra Åsa Linderborg och Aftonbladets kulturredaktion.
För många blev fallet symbolen för hur svenska medier under metoo-perioden ibland lät aktivism, känslor och drevmentalitet gå före försiktighet och rättssäkerhet. Kritiken mot Åsa Linderborg blev särskilt hård eftersom hon inte bara försvarade publiceringarna utan också var en av de mest profilerade rösterna bakom den kulturjournalistik som drev fram den så kallade skandalen kring Benny Fredriksson.
Metoo skapade ett nytt medieklimat
Hösten 2017 förändrades svensk offentlighet på mycket kort tid. Vittnesmål om sexuella trakasserier och maktmissbruk publicerades i stora mängder och flera mäktiga personer förlorade sina positioner inom politik, kultur och medier.
I många fall avslöjades verkliga övergrepp och allvarliga missförhållanden. Samtidigt uppstod också en ny sorts medielogik där anklagelser snabbt kunde få enorma konsekvenser innan alla fakta hunnit granskas ordentligt. Kritiker menar att just Benny Fredriksson blev ett av de tydligaste exemplen på detta.
Aftonbladets granskning slog hårt mot Benny Fredriksson
I slutet av 2017 publicerade Aftonbladet flera artiklar om Kulturhuset Stadsteatern och Benny Fredrikssons ledarskap. Vittnesmål beskrev honom som hård, auktoritär och styrande genom rädsla.
Publiceringarna fick enorm uppmärksamhet i kultur-Sverige. Kort därefter avgick Benny Fredriksson från sin tjänst efter 16 år som chef för Stadsteatern. För många framstod det som att domen redan fallit i offentligheten långt innan någon ordentlig genomlysning genomförts.
Åsa Linderborg försvarade publiceringarna
Som kulturchef på Aftonbladet blev Åsa Linderborg en central person i debatten efteråt. Hon försvarade tidningens arbete och beskrev granskningen som gedigen och saklig.
Men samtidigt började kritiken växa snabbt. Många menade att Aftonbladet hade byggt ett drev där anonyma vittnesmål och hårt vinklade formuleringar skapade bilden av Benny Fredriksson som en symbol för en giftig kulturmiljö, trots att senare utredningar inte kunde styrka flera av de allvarligaste anklagelserna.
Utredningen gav en betydligt mer nyanserad bild
Efter Benny Fredrikssons avgång genomfördes en extern utredning kring arbetsmiljön på Kulturhuset Stadsteatern. Den visade visserligen att vissa upplevde hans ledarskap som hårt, men den fann inga belägg för sexuella trakasserier från hans sida.
För många blev detta avgörande. Kritiker menade att den bild som först målats upp i medierna varit kraftigt överdriven och att Benny Fredriksson i praktiken blivit syndabock under en period där mediebranschen jagade nya metoo-avslöjanden i högt tempo.
Självmordet förändrade hela debatten
I mars 2018 kom beskedet som chockade Sverige. Benny Fredriksson hade tagit sitt liv under en vistelse i Sydney i Australien. Händelsen skapade en massiv debatt om mediernas ansvar och om vad ett offentligt drev kan göra med en människa.
Plötsligt riktades strålkastarljuset mot journalistiken istället för mot Benny Fredriksson. Många började tala om ett ”gränslöst mediedrev” och ifrågasatte hur långt svenska medier varit beredda att gå under metoo-perioden.
Åsa Linderborg blev själv föremål för hård kritik
Efter självmordet blev Åsa Linderborg en av de mest kritiserade personerna i svensk mediedebatt. Många ansåg att hon aldrig fullt ut tog ansvar för den roll Aftonbladet spelat i utvecklingen.
Samtidigt försvarade hon länge publiceringarna och menade att problemen kring Stadsteatern var verkliga och hade varit kända inom kulturvärlden under lång tid.
För kritikerna räckte dock inte det argumentet. De menade att frågan inte handlade om huruvida Benny Fredriksson varit en krävande chef, utan om proportionerna i rapporteringen och det enorma offentliga tryck som byggdes upp kring honom.
Fallet blev en symbol för svensk medieaktivism
Benny Fredriksson-affären kom efteråt att beskrivas som ett exempel på hur delar av svensk journalistik under metoo-perioden gled över från granskning till aktivism. Kritiker menade att vissa redaktioner såg sig själva som deltagare i en rörelse snarare än som neutrala journalister.
Åsa Linderborg blev i detta perspektiv en symbol för en kulturjournalistik där ideologisk övertygelse och moralisk indignation ibland fick väga tyngre än traditionell journalistisk försiktighet.
Mediebranschen tvingades till självrannsakan
Efter Benny Fredrikssons död började en bredare diskussion om pressetik och uthängningar i Sverige. Frågor ställdes om anonymitet, publicitetsskador och hur snabbt människor kunde förlora både arbete och anseende genom massiva mediedrev.
Aftonbladet fälldes senare av Pressens Opinionsnämnd för delar av rapporteringen kring Benny Fredriksson. Det förstärkte bilden hos många att journalistiken gått för långt.
Fallet lever fortfarande kvar i svensk offentlighet
Än idag används Benny Fredriksson-fallet som exempel när diskussioner om mediedrev och cancelkultur förs i Sverige. För många journalister blev det en väckarklocka kring hur snabbt opinion och moralisk panik kan driva fram publiceringar som senare framstår som obalanserade.
Samtidigt är synen på Åsa Linderborg fortfarande starkt polariserad. Vissa menar att hon bara gjorde sitt journalistiska arbete under en exceptionell period. Andra ser henne som en av de personer som mest bidrog till ett drev som slutade i tragedi.
En tragedi som förändrade synen på medieansvar
Det går aldrig att med full säkerhet fastställa exakt varför en människa tar sitt liv. Men i Sverige har Benny Fredrikssons död blivit nära förknippad med det enorma offentliga tryck han utsattes för under sina sista månader.
Fallet fortsätter därför att kasta en lång skugga över svensk journalistik och över de kulturredaktioner som under metoo-hösten drev fram hårda publiceringar utan att alltid fullt ut förstå konsekvenserna. För många människor kommer Åsa Linderborgs namn för alltid att vara sammanlänkat med den debatten.
Om författaren
