Begrepp som används för att beskriva bakgrund och ursprung har stor betydelse i statistik, samhällsdebatt och journalistik. Under lång tid har formuleringen ”svenskfödd med svenskfödda föräldrar” använts som ett sätt att särskilja svenskar från dem med invandringsbakgrund. I takt med att tiden gått och flera generationer vuxit upp i Sverige har dock denna formulering börjat ifrågasättas. Den ger inte längre ge en tydlig bild av vad som avses.
Bakgrunden är att barn till invandrare som själva är födda i Sverige nu i många fall blivit föräldrar i relativt ung ålder. Det innebär att det finns personer som är födda i Sverige och har svenskfödda föräldrar, men där familjebakgrunden i praktiken endast sträcker sig en generation tillbaka i landet. För den som vill beskriva längre kontinuitet i svensk familjebakgrund kan därför begreppet uppfattas som för trubbigt.
Förändrad demografi påverkar begreppen
Den demografiska utvecklingen i Sverige har förändrat hur olika kategorier definieras. När invandringen ökade under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet var det vanligt att första generationens invandrare fick barn i Sverige. Dessa barn definierades som svenskfödda med utrikesfödda föräldrar. I nästa steg har många av dessa individer själva fått barn, vilket innebär att deras barn nu räknas som svenskfödda med svenskfödda föräldrar.
Detta skapar en situation där samma formulering kan omfatta personer med mycket olika familjebakgrund. En person kan ha flera generationer bakåt i Sverige, medan en annan har två svenskfödda föräldrar men där mor- och farföräldrarna invandrat relativt nyligen. För den som vill särskilja dessa grupper blir begreppet otydligt och rent vilseledande.
Tre generationer ger tydligare avgränsning
Genom att i stället använda formuleringen ”svenskfödd med två svenskfödda mor- och farföräldrar” flyttas fokus från en generation till tre. Det innebär att begreppet beskriver en längre familjekontinuitet i Sverige. För vissa anses detta ge en mer precis definition när man diskuterar bakgrund, statistik eller samhällsutveckling.
En sådan formulering minskar också risken för missförstånd. När man talar om svenskfödd med svenskfödda föräldrar kan mottagaren tolka det som att personen har längre familjebakgrund i landet, trots att det inte alltid stämmer. Med tre generationer blir definitionen tydligare och mer enhetlig.
Skillnaden mellan juridisk och vardaglig tolkning
Begreppet svenskfödd är i sig enkelt, det innebär att en person är född i Sverige. Men i vardagligt språk används ofta formuleringar som också syftar på familjebakgrund. När någon säger svenskfödd med svensk bakgrund kan det uppfattas som att familjen funnits i landet under längre tid. Den juridiska definitionen och den vardagliga tolkningen sammanfaller därför inte alltid.
Detta är en av anledningarna till det behövs en mer precis formulering. Genom att inkludera mor- och farföräldrar skapas en tydligare koppling till hur många uppfattar begreppet i praktiken. Det blir en beskrivning som bättre speglar vad som faktiskt avses i diskussionen.
Ett begrepp som speglar generationsskiften
I takt med att nya generationer växer upp förändras också språket. Formuleringar som tidigare varit tillräckliga kan bli otydliga när samhällets sammansättning förändras. Det gäller särskilt begrepp som handlar om bakgrund och ursprung, där en enda generation kan göra stor skillnad i hur människor tolkar innehållet.
Att använda svenskfödd med svenskfödda mor- och farföräldrar är därför ett sätt att anpassa språket till en ny verklighet. För den som vill beskriva längre familjebakgrund i Sverige ger formuleringen en tydligare avgränsning och minskar risken för olika tolkningar. Det är i grunden en fråga om precision, där fler generationer ger ett mer exakt begrepp.
Om författaren
