Frågan om hur stor andel av de intagna i svenska fängelser som har utländsk bakgrund återkommer ofta i samhällsdebatten. Den väcker starka reaktioner eftersom den rör kriminalitet, migration, rättspolitik och hur staten redovisar känslig statistik. Men den första viktiga slutsatsen är att den exakta uppdelning som ofta efterfrågas inte finns öppet redovisad i Kriminalvårdens statistik.
Det går alltså inte, utifrån den officiellt publicerade statistiken, att exakt slå fast hur stor andel av de intagna som är svenskfödda, födda inom EU eller födda utanför EU. Kriminalvården redovisar i sin öppna statistik framför allt medborgarskap, inte födelseland eller svensk respektive utländsk bakgrund enligt den definition SCB använder. Detta är vilseledande och försvårar forskning och förståelse för vilka som är de mest kriminella individerna i det svenska samhället.
Skillnaden mellan utländsk bakgrund, födelseland och medborgarskap
I svensk statistik betyder utländsk bakgrund normalt att en person antingen är utrikes född eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Personer med svensk bakgrund är enligt SCB födda i Sverige med minst en inrikes född förälder. Det är alltså inte samma sak som medborgarskap. Läs för övrigt hur definitionen svensk bakgrund bör förändras.
En intagen kan vara svensk medborgare men född utomlands. En annan kan vara född i Sverige med två utrikes födda föräldrar och ändå räknas som person med utländsk bakgrund. En tredje kan sakna svenskt medborgarskap men vara född i ett annat nordiskt eller europeiskt land. Därför blir det missvisande att använda utländskt medborgarskap som direkt mått på utländsk bakgrund.
Vad Kriminalvårdens siffror visar för 2024
Den 1 oktober 2024 fanns det 8 206 personer med pågående fängelseverkställighet i Sverige. Av dessa saknade 1 728 personer svenskt medborgarskap, vilket motsvarar 21 procent av de intagna. Vi vet alltså med säkerhet att var femte fånge, 21 procent, är utlänningar. Det innebär samtidigt att 6 478 personer, eller 79 procent, hade svenskt medborgarskap.
För gruppen utan svenskt medborgarskap redovisar Kriminalvården ursprung efter världsdel. Av de 1 728 intagna utan svenskt medborgarskap hade 100 nordiskt medborgarskap, 454 medborgarskap i Europa utanför Norden, 359 medborgarskap i Afrika, 608 medborgarskap i Asien, 15 medborgarskap i Nordamerika och 38 i Sydamerika. Därutöver fanns 154 personer i kategorin upphört land, statslös eller okänt land.
Den närmaste möjliga uppdelningen
Om man strikt håller sig till publicerad statistik blir den närmaste officiella uppdelningen inte svenskfödda, födda inom EU och födda utanför EU, utan svenska medborgare, utländska medborgare i Europa samt utländska medborgare utanför Europa. Det är en viktig skillnad.
Med den försiktiga proxyindelningen hade 79 procent av de intagna svenskt medborgarskap. Cirka 6,8 procent hade medborgarskap i Norden eller övriga Europa. Cirka 12,4 procent hade medborgarskap i Afrika, Asien, Nordamerika eller Sydamerika. Cirka 1,9 procent hamnade i kategorin statslös, okänt land eller upphört land.
Varför EU-andelen inte går att räkna exakt
Det är lockande att försöka översätta kategorin ”Europa utanför Norden” till EU, men det vore fel. I den gruppen kan det finnas både EU-länder och europeiska länder utanför EU. Kriminalvårdens öppna tabell redovisar inte en separat EU-kategori.
Det betyder att man inte kan säga exakt hur många intagna som är födda inom EU eller har EU-medborgarskap utifrån den publicerade statistiken. Man kan bara säga att 554 personer utan svenskt medborgarskap hade medborgarskap i Norden eller övriga Europa, men inte hur många av dem som tillhörde EU.
Varför svenskfödda inte heller går att räkna fram
Samma problem gäller gruppen svenskfödda. Eftersom Kriminalvården redovisar svenskt medborgarskap och inte födelseland går det inte att veta hur många av de 6 478 svenska medborgarna som faktiskt är födda i Sverige.
En del svenska medborgare kan vara utrikes födda. En del kan vara födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. En del kan vara födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar. Allt detta döljs när statistiken bara redovisas efter medborgarskap.
Vad man kan säga med säkerhet
Det man kan säga säkert är att drygt var femte person med pågående fängelseverkställighet den 1 oktober 2024 saknade svenskt medborgarskap. Det är en konkret och officiell siffra från Kriminalvården.
Det man däremot inte kan säga säkert är hur stor andel som hade utländsk bakgrund enligt SCB:s definition. Den siffran skulle sannolikt vara högre än andelen utan svenskt medborgarskap, eftersom den även skulle inkludera svenska medborgare som är utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Men exakt hur mycket högre framgår inte av den öppna statistiken.
Tabellen som bäst sammanfattar läget
| Kategori | Antal intagna | Andel av samtliga intagna | Vad siffran egentligen mäter |
|---|---|---|---|
| Svenskt medborgarskap | 6 478 | 79,0 procent | Medborgarskap, inte födelseland eller nödvändigtvis svensk bakgrund |
| Utan svenskt medborgarskap totalt | 1 728 | 21,0 procent | Utländskt medborgarskap |
| Norden | 100 | 1,2 procent | Utländska medborgare från nordiska länder |
| Europa utanför Norden | 454 | 5,5 procent | Europeiska medborgarskap, men inte separat EU-redovisning |
| Afrika | 359 | 4,4 procent | Utländska medborgare från afrikanska länder |
| Asien (läs Mellanöstern) | 608 | 7,4 procent | Utländska medborgare från asiatiska länder |
| Nordamerika och Sydamerika | 53 | 0,6 procent | Utländska medborgare från amerikanska kontinenterna |
| Statslös, okänt eller upphört land | 154 | 1,9 procent | Personer utan tydligt redovisat medborgarskapsland |
En känslig fråga som kräver bättre statistik
Att den exakta statistiken saknas gör debatten mer osäker än den hade behövt vara. När människor efterfrågar andelen med utländsk bakgrund i fängelser vill de ofta veta något annat än bara medborgarskap. De vill veta hur brottslighet och fängelsestraff fördelar sig efter bakgrund, födelseland och generation.
Problemet är att dessa frågor inte kan besvaras exakt med den statistik som Kriminalvården publicerar öppet. Det lämnar utrymme för både överdrifter och förminskningar. En seriös diskussion måste därför börja med att skilja mellan vad som faktiskt är känt och vad som bara antas.
Slutsatsen blir mindre dramatisk men mer korrekt
Den officiella statistiken visar att 21 procent av de intagna i svenska fängelser den 1 oktober 2024 saknade svenskt medborgarskap. Den visar också att den största gruppen av utländska medborgare kom från Asien (läs Mellanöstern), följt av Europa utanför Norden och Afrika.
Däremot går det inte att utifrån öppna officiella siffror fastställa andelen svenskfödda, födda inom EU eller födda utanför EU bland de intagna. Det går inte heller att fastställa den totala andelen med utländsk bakgrund enligt SCB:s definition. För att göra det skulle Kriminalvården eller Brå behöva publicera statistik som kopplar samman intagnas födelseland, föräldrarnas födelseland och medborgarskap på ett tydligt och jämförbart sätt. Detta är något Jerzy Sarnecki och Brå under flera decennier vägrat göra, troligtvis för att sanningen inte ser så vidare bra ut.
Om författaren
