Det finns ögonblick i historien där en enda handling förändrar hela krigets logik. Japans attack mot Pearl Harbor den 7 december 1941 var ett sådant ögonblick. USA drogs in i andra världskriget, först mot Japan och kort därefter även mot Tyskland och Italien. Därmed blev kriget inte längre främst ett europeiskt stormaktskrig med koloniala och asiatiska sidofronter. Det blev ett verkligt globalt krig.
Den kontrafaktiska frågan är därför både lockande och obehaglig: vad hade hänt om Japan aldrig hade attackerat Pearl Harbor? Hade Hitler fått mer tid? Hade USA fortsatt att stödja Storbritannien och Sovjet utan att fullt ut gå in i kriget? Och var det i själva verket Japan som förstörde Hitlers möjlighet att vinna, genom att dra in den amerikanska industrimakten i konflikten vid sämsta tänkbara tidpunkt?
Snabbfakta
| Händelse | Japans attack mot Pearl Harbor |
| Datum | 7 december 1941 |
| USA:s reaktion | Krigsförklaring mot Japan den 8 december 1941 |
| Tysklands reaktion | Hitler förklarade krig mot USA den 11 december 1941 |
| Viktig nyans | Tyskland var inte självklart juridiskt tvunget att förklara krig mot USA eftersom Japan hade varit angriparen |
| Kontrafaktisk fråga | Om Tyskland hade kunnat vinna eller åtminstone förlänga kriget kraftigt utan Pearl Harbor |
USA var redan på väg in i konflikten
En vanlig förenkling är att USA stod helt utanför andra världskriget fram till Pearl Harbor. Formellt var det sant. Men i praktiken hade USA redan tagit tydlig ställning. Landet stödde Storbritannien med materiel, pengar, fartyg och krigsförnödenheter. Genom Lend-Lease blev USA alltmer det som Roosevelt kallade demokratiernas arsenal.
Det betyder att Hitler redan hade USA som motståndare i politisk och ekonomisk mening. Amerikanska fartyg, konvojer och materialflöden var en del av kriget långt innan amerikanska soldater landsteg i Nordafrika eller Europa. Det avgörande med Pearl Harbor var därför inte att USA plötsligt började bry sig om kriget. Det avgörande var att den amerikanska staten, industrin och befolkningen mobiliserades fullt ut.
Hitler planerade för krig med USA
Hitler såg USA som en framtida strategisk fiende. Det framgår redan i hans långsiktiga världsbild, där Tyskland skulle bli en kontinental stormakt och där kampen mellan stormakter till slut skulle avgöra världens framtid. USA var för stort, rikt och mäktigt för att inte förr eller senare hamna i hans beräkningar.
Men det är en sak att föreställa sig ett framtida krig mot USA. Det är en annan sak att hamna i krig med USA samtidigt som Tyskland redan var låst i en gigantisk konflikt mot Sovjetunionen, fortfarande inte hade besegrat Storbritannien och höll stora delar av Europa under ockupation. Det var inte ett optimalt ögonblick att lägga världens största industrimakt till fiendelistan.
Pearl Harbor förändrade tidtabellen
Om Japan inte hade anfallit Pearl Harbor hade USA sannolikt fortsatt att stödja Storbritannien och Sovjetunionen. Men det är inte säkert att Roosevelt omedelbart hade kunnat få med sig hela den amerikanska opinionen på ett direkt krig mot Tyskland. Isolationismen var fortfarande stark i delar av USA, och många amerikaner ville undvika ännu ett europeiskt krig.
Pearl Harbor löste det problemet för Roosevelt. Attacken skapade nationell vrede, militär mobilisering och en politisk enighet som tidigare saknats. När Hitler själv därefter förklarade krig mot USA gav han Roosevelt exakt den bro han behövde mellan Stillahavskriget och kriget i Europa.
Japan drog in USA men Hitler öppnade dörren till Europa
Det är därför inte helt korrekt att säga att Japan ensamt drog in USA i kriget mot Tyskland. Japan drog in USA i kriget mot Japan. Det var Hitler som genom sin krigsförklaring den 11 december 1941 gjorde USA till formell krigförande fiende även i Europa.
Det gör beslutet ännu mer gåtfullt. Tyskland var inte tvunget att göra detta på exakt det sättet. Tremaktspakten band Tyskland, Italien och Japan samman, men den gav inte automatiskt en enkel skyldighet att förklara krig när Japan själv hade angripit USA. Hitler valde ändå att göra det. Därmed förvandlade han USA från en fientligt sinnad leverantör till en fullskalig militär fiende.
Ogillade Hitler Japans attack
Det är svårt att säga att Hitler omedelbart ogillade Pearl Harbor i enkel mening. Offentligt hyllade han Japan och uttryckte uppskattning för attacken. Han kunde också se strategiska fördelar: USA skulle tvingas slåss i Stilla havet, Japan skulle binda amerikanska resurser och axelmakterna kunde framstå som en global front mot samma fiende.
Men på djupare strategisk nivå blev effekten katastrofal för Tyskland. Det Hitler eventuellt vann i kortsiktig symbolik förlorade han i långsiktig realitet. USA:s industriella kapacitet, ekonomiska styrka, sjöfart, flygproduktion och manskap kunde nu riktas mot både Japan och Tyskland. Tyskland fick inte ett splittrat USA som bara tänkte på Stilla havet. Tyskland fick ett USA som snart gjorde Europas befrielse till en central krigsuppgift.
Japans misstag blev Tysklands katastrof
Japan trodde att attacken mot Pearl Harbor skulle slå ut den amerikanska Stillahavsflottan tillräckligt länge för att Japan skulle hinna säkra sitt imperium i Asien. I stället väckte attacken en fiende med enorm produktionsförmåga och politisk beslutsamhet. För Japan blev det ett strategiskt vågspel som i längden var omöjligt att vinna.
För Tyskland blev följden ännu större. Hitler hade redan misslyckats med att knäcka Storbritannien. Operation Barbarossa mot Sovjetunionen hade inte lett till den snabba seger han väntat sig. När vintern 1941 kom stod Tyskland inför ett långt östkrig. Att i det läget också hamna i öppet krig med USA var strategiskt förödande.
Kunde Hitler ha vunnit utan Pearl Harbor
Det mest intressanta kontrafaktiska scenariot är inte att Tyskland säkert hade vunnit utan Pearl Harbor. Sovjetunionens enorma resurser, Storbritanniens uthållighet och Tysklands egna strategiska misstag fanns fortfarande kvar. Hitler hade redan tagit enorma risker och byggt sin krigsföring på brutalitet, ideologiska vanföreställningar och överskattning av den egna kapaciteten.
Men utan Pearl Harbor hade kriget sannolikt kunnat se annorlunda ut. USA hade kanske fortsatt att hjälpa de allierade utan att omedelbart gå in med samma kraft. Storbritannien hade varit fortsatt pressat. Sovjetunionen hade fått kämpa vidare med amerikanskt stöd, men kanske utan samma snabba uppbyggnad av en amerikansk krigsmakt i Europa. Tyskland hade kunnat få mer tid, och i krig är tid ibland avgörande.
Den amerikanska industrin avgjorde mycket
En av de stora orsakerna till att axelmakterna förlorade var att de hamnade i krig mot en industriell koalition de inte kunde matcha. USA kunde bygga fartyg, flygplan, stridsvagnar, lastbilar, ammunition och förnödenheter i en skala som Tyskland och Japan aldrig kunde komma i närheten av.
Det märktes inte bara på slagfälten där amerikanska soldater stred. Det märktes i hela den allierade krigsmaskinen. Sovjetiska arméer rullade med hjälp av amerikanska lastbilar. Brittiska styrkor hölls igång av transatlantiska leveranser. Bombkriget mot Tyskland växte i takt med amerikansk produktion. Pearl Harbor öppnade dörren för denna totala mobilisering.
Japan kan ha räddat Storbritannien
Storbritannien stod fortfarande kvar som Hitlers stora västliga problem. Tyskland hade inte lyckats invadera de brittiska öarna, och britterna fortsatte att vara basen för motståndet i väst. Utan USA:s fulla inträde hade Storbritannien kanske överlevt, men till ett mycket högre pris och med betydligt svagare offensiva möjligheter.
Japans attack gjorde att USA inte längre kunde stanna i rollen som halvofficiell stödjare. När USA väl var inne i kriget blev Storbritannien inte bara en ensam ö i Europas utkant, utan en startplattform för en framtida återkomst till kontinenten. Det förändrade hela västfrontens framtid.
Hitlers största felbedömning
Hitlers beslut att förklara krig mot USA kan ses som ett av hans största strategiska misstag. Han underskattade USA:s vilja, produktion och militära uthållighet. Han trodde att den amerikanska demokratin var svag, splittrad och dekadent. Han trodde också att Japan skulle binda USA så hårt i Stilla havet att Tyskland kunde vinna tid i Europa.
Det blev tvärtom. USA hade kapacitet att föra två stora krig samtidigt. Landet kunde bekämpa Japan i Stilla havet och samtidigt bygga upp den styrka som senare skulle landstiga i Nordafrika, Italien och Normandie. Hitler fick inte den strategiska lättnad han hoppades på. Han fick en fiende som kunde göra kriget globalt på riktigt.
Om Japan hade väntat
Om Japan hade avstått från Pearl Harbor eller åtminstone väntat, hade Hitler sannolikt befunnit sig i en mer gynnsam situation. USA hade fortsatt att pressa Japan ekonomiskt och stödja Storbritannien, men den amerikanska hemmaopinionen hade kanske inte varit redo för full mobilisering. Roosevelt hade behövt manövrera försiktigare.
Det hade gett Tyskland en chans att koncentrera sig mer på östfronten och på att hålla Storbritannien isolerat. Det betyder inte att Tyskland nödvändigtvis hade vunnit. Men det betyder att kriget kunde ha blivit längre, blodigare och mer osäkert. Pearl Harbor kortade inte bara vägen till Japans nederlag. Det kortade också vägen till Tysklands.
Japan förstörde inte allt men påskyndade slutet
Påståendet att Japan förstörde Hitlers planer är därför delvis rimligt, men behöver nyanseras. Japan tvingade inte Hitler att förklara krig mot USA. Det var Hitlers eget beslut. Men Japan skapade den kris som gjorde det möjligt och politiskt naturligt för USA att gå in i världskriget med full kraft.
Det är också möjligt att Hitler själv underskattade vad detta innebar. Han såg USA som en framtida fiende, men behandlade inträdet som något han kunde hantera. I verkligheten hade han just bidragit till att skapa den koalition som skulle krossa Tredje riket.
Ett krig Tyskland inte hade råd att globalisera
Tyskland kunde vinna snabba fälttåg mot mindre eller isolerade motståndare. Polen, Norge, Danmark, Nederländerna, Belgien och Frankrike föll genom tempo, överraskning och militär koncentration. Men Tyskland var inte byggt för ett utdraget globalt industrikrig mot Storbritannien, Sovjetunionen och USA samtidigt.
Det var just det kriget som Pearl Harbor och Hitlers krigsförklaring skapade. Från december 1941 stod Tyskland inte längre bara inför europeiska fiender. Det stod inför en världsomspännande koalition med större befolkning, större ekonomi, större industri och större strategiskt djup.
Den kontrafaktiska slutsatsen
Om Japan aldrig hade attackerat Pearl Harbor hade Hitler sannolikt fått ett bättre strategiskt läge än det han faktiskt fick. USA hade fortsatt varit fientligt, men kanske inte fullt krigförande. Storbritannien hade fortsatt vara beroende av amerikanskt stöd, men kanske utan samma utsikt till en massiv amerikansk armé i Europa. Sovjetunionen hade fortsatt kämpa, men med en annan allierad dynamik.
Det betyder inte att Hitler säkert hade segrat. Hans ideologi, brutalitet, felbedömningar och krig mot Sovjetunionen hade redan skapat enorma problem. Men Japan gjorde hans situation dramatiskt sämre. Pearl Harbor gav USA den moraliska, politiska och militära kraften att gå in i kriget fullt ut. När Hitler därefter själv förklarade krig mot USA gjorde han Japans misstag till Tysklands katastrof.
Om författaren
