Den 28 maj 1999 blev den lilla orten Malexander i Östergötland platsen för ett av de mest uppmärksammade brotten i modern svensk historia. Två poliser, Olle Borén och Robert Karlström, miste livet efter en dramatisk jakt på tre bankrånare som tidigare under dagen slagit till mot Östgöta Enskilda Bank i Kisa. Händelsen skakade inte bara poliskåren utan också allmänheten, och kom att påverka både synen på polisens arbetssätt och kriminalvårdens regler för permissioner.
Polismorden i Malexander blev snabbt en symbol för hur brutalt våld kunde riktas mot representanter för staten även i ett land som Sverige. I medierna följdes händelseutvecklingen nästan timme för timme, från det första larmet om bankrånet till gripanden, rättegångar och senare diskussioner om hur något sådant kunde ske. Fallet är fortfarande ett referensfall när man talar om polisers utsatthet i yttre tjänst.
Snabbfakta om polismorden i Malexander
| Händelse: | Polismorden i Malexander |
| Datum: | 28 maj 1999 |
| Plats: | Malexander, Östergötland |
| Offer: | Poliserna Olle Borén och Robert Karlström |
| Bakgrund: | Efter ett bankrån i Kisa jagades rånarna av polis |
| Gärningsmän: | Jackie Arklöv, Tony Olsson och Andreas Axelsson |
| Dom: | Livstids fängelse för Arklöv och Olsson |
| Betydelse: | Ett av de mest uppmärksammade polismorden i Sverige |
Rånet i Kisa och jakten som följde
Allt började i Kisa klockan strax före tre på eftermiddagen, när tre tungt beväpnade män genomförde ett rån mot Östgöta Enskilda Bank. Två av rånarna gick in i banken, beväpnade bland annat med pistoler och handgranater, medan den tredje bevakade entrén med automatvapen. Personalen och kunderna tvingades ner på golvet, övervakningskameror sprayades över och kassorna tömdes innan trion flydde i bil med stora summor kontanter.
Polisen larmades om rånet och en omfattande insats drogs snabbt igång. Flera patruller gav sig ut på landsvägarna i området för att spåra flyktbilen. Jakten rörde sig genom det östgötska landskapet, och information om misstänkta observationer kom in från allmänheten. En av patrullerna bestod av Mjölbypoliserna Olle Borén och Robert Karlström, som snart skulle komma ikapp rånarna på vägen mot Malexander.
Skotten på vägen utanför Malexander
På en smal landsväg nära Malexander stannade rånarna sin bil bakom en kurva och inväntade polispatrullen. När polisbilen kom ifatt och stannade öppnades eld. Efter en kort skottlossning övermannades poliserna, avväpnades och sköts sedan till döds på nära håll med sina egna tjänstevapen. Det brutala tillvägagångssättet, där poliserna avrättades på platsen, bidrog starkt till att fallet väckte ett så starkt känslomässigt gensvar i hela landet.
Efter morden flydde gärningsmännen vidare, men ett av fordonen övergavs och teknisk bevisning, vittnesuppgifter och polisens massiva insats gjorde att de snabbt kunde ringas in. Under de följande dygnen deltog omkring 1 200 poliser i jakten och utredningen, vilket gjorde insatsen till en av de största i svensk polis historia.
Gärningsmännen och rättsprocessen
De tre män som dömdes för rånet och morden var Tony Olsson, Andreas Axelsson och Jackie Arklöv. Samtliga hade bakgrund i våldsamma högerextrema kretsar, och brottsturnén före Malexander ingick i en plan att finansiera en militant nazistisk organisation.
Rättegången kom att kretsa kring både bankrånet, skottlossningen och själva avrättningarna vid vägen. Samtliga tre dömdes till livstids fängelse. Fallet väckte också extra stark debatt eftersom Tony Olsson vid tiden för rånet hade permission från ett tidigare fängelsestraff, beviljad för att medverka i en teaterproduktion, något som i efterhand kritiserades hårt.
Konsekvenser för polis och kriminalvård
Polismorden i Malexander fick omfattande följder för både polisens arbetssätt och kriminalvårdens regler. Inom polisen ledde händelserna till diskussioner om hur patruller ska agera vid jakt på tungt beväpnade gärningsmän, om behovet av förstärkning, skyddsutrustning och bättre lägesbild innan en patrull går in i en potentiellt livsfarlig situation. Fallet användes som utgångspunkt vid utbildning av nya poliser för att belysa riskbedömning och taktik vid farliga ingripanden.
Inom Kriminalvården skärptes synen på permissioner för intagna med grov våldsbrottslighet i bagaget. Att en av de dömda befann sig ute på permission när rånet och morden begicks uppfattades som ett systemfel. De efterföljande utredningarna bidrog till mer restriktiva bedömningar och tydligare riktlinjer för vilka som kan vistas ute i samhället utan övervakning. Debatten om livstidsstraff och möjligheten att få straffet tidsbestämt har fortsatt långt in i vår tid, inte minst genom återkommande ansökningar från Jackie Arklöv som gång på gång fått avslag.
Minnet av Olle Borén och Robert Karlström
I Malexander finns i dag en minnessten över de båda poliserna, placerad nära platsen där de miste livet. Varje år uppmärksammas årsdagen av morden, både lokalt och inom poliskåren som helhet. För kollegor, anhöriga och många andra blev händelsen en påminnelse om den risk poliser tar när de ger sig ut på arbetspass som i utgångsläget kan verka rutinmässiga men snabbt kan förvandlas till livsfarliga situationer.
Polismorden i Malexander fortsätter att leva kvar i det svenska kollektiva minnet som ett av de mest dramatiska och tragiska brottsfallen i modern tid. Det är en berättelse om ett brutalt brott, men också om hur ett helt samhälle försöker dra lärdomar, förändra rutiner och hedra minnet av två poliser som aldrig kom hem från sitt arbetspass.
Om författaren
